Lagrådet (COL) är något ganska okänt inom Rotary trots det är vår motsvarighet till riksdagen där alla lagar instiftas.
2020 är et särskilt betydelsefullt år..
Vill man lämna in förslag till COL måste förslaget lämnas in till Rotary International före den 30 juni.
Det kan tyckas vara gott om tid, men eventuella förslag måste godkännas på ett officiellt distriktsforum, typ årsmöte
eller Distriktskonferens.
Här nedan förklarar lagrådsrepresentant Hugo Cederschiöld (2390) om COL/Lagrådet.
Som de flesta nog har märkt drivs inte Rotary helt slumpmässigt. Snarare är det så att vi har noga definierade regler för det mesta.
De finns alla i vår Procedurhandbok och har bestämts av vår lagstiftande församling - Lagrådet. Rådet driver två aktiviteter: ett s.k.
resolutionsråd varje år och det egentliga lagrådet var tredje år i Chicago under 3 – 4 dagar.
Resolutionsrådet beslutar om allmänna uttalanden och ståndpunkter som man vill att Rotary International ställer sig bakom.
Mötet i Chicago är mest betydelsefulla eftersom där bestäms alla regler och bestämmelser. Det kan handla om allt från närvaro,
klassifikationer, regler för medlemskap etc. etc. Ett viktigt avsnitt rör ekonomi då Lagrådet är den instans som fastställer avgifterna till RI.
Att arbeta med Lagrådet är ganska speciellt. Först händer ingenting, sedan händer kanske litet grann, sedan ingenting och så händer allt
under några intensiva dagar i Chicago. Därefter några ganska stillsamma efterdyningar då resultatet ska kommuniceras ut i distriktet.
Att ingenting händer är inte helt sant men aktiviteten är låg. Intresset för Lagrådet är ofta obefintligt och förslag från klubbar är tämligen
sällsynta i de flesta distrikt.
Under åren fram till mötet i Chicago består arbetet i att förbereda eventuella egna förslag och att granska andras.
Det är mycket lagtext som ska plöjas igenom. Ofta ganska snåriga texter där man kan säga att ”djävulen sitter i detaljerna” –
varje ord måste väljas på guldvåg.
Alla förslag prövas dessutom av en granskningskommitté i Evanston som kontrollerar att de fyller formella krav och är möjliga genomföra.
När mötet drar igång blir det i högt tempo direkt. Reglerna för debatterna är strikta. Går man över sin tilldelade talartid stängs mikrofonen av!
Den som lämnat ett förslag har fyra minuter att presentera och argumentera sedan får hon/han hon sitt tyst under den efterföljande debatten
förrän mot slutet då man får tre minuter för att göra en sista argumentation. Vill man göra ett inlägg i debatten gäller det att vara snabbt på
fötterna, skynda fram till närmaste mikrofon och visa grön eller röd lapp beroende på om man vill stödja eller tala emot ett förslag.
Chansen att få ordet är ganska liten om det är fråga som engagerar många. Eller om intresset är lågt kan debatten avbrytas snabbt så
att man av det skälet inte får komma till skott
Som företrädare för sitt distrikt är man skyldig att lyssna på argumenten och värdera dem efter hur de påverkar Rotary totalt –
oberoende av vad medlemmarna till äventyrs kan ha uttryckt för uppfattningar på hemmaplan. Sedan rösta efter vad man tror bäst gagnar Rotary.
Debatten kan stundtals bli het och känslosam. Utgången av omröstningar är därför på inte sätt given på förhand.
Ett engagerat inlägg kan vända en debatt eller slumpen spela in som att en procedur-fråga kan hjälpa eller stjälpa ett förslag,
något som jag personligen upplevt två gånger.
I Chicago kan allt hända – även i stillsamma Rotary.
Hugo Cederschiöld / Kim Hall
