Kvinnlig könsstympning: Ett upprop för åtgärder!
År 2013 fattades beslut i Rotary International (RI) för att arbeta mot kvinnlig könsstympning FGM / C, Female Genitale Mutulation / Cutting. Det är en tradition och ett stort folkhälsoproblem som är prioriterat i många globala och nationella agendor. Det påverkar
miljontals liv och det krävs öppenhet och handling om vi ska kunna bidra till att minska tiden för att helt eliminera förekomsten.
miljontals liv och det krävs öppenhet och handling om vi ska kunna bidra till att minska tiden för att helt eliminera förekomsten.
Malmöhus Rotaryklubb hade förmånen att vara värd för en gästtalare, Dr Devika Mehra som diskuterade om kvinnlig könsstympning. Hon kommer ursprungligen från Indien med doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet, inriktning mot sexuell och
reproduktiv hälsa och rättigheter. Hon har erfarenhet av att arbeta i Afrika, Indien och Sverige i forsknings- och nterventionsprogram med en icke-statlig organisation MAMTA Health Institute for Mother and Child (Indien), Lunds universitet, WHO (Genève), Svenska SIDA, UNIFEM och UNAIDS bland andra organisationer. Dr Devika Mehra har sin arbetsbas på Medeon Science Park i Malmö. 
Kvinnlig könsstympning (FGM) enligt WHO är "alla förfaranden som innebär partiell eller total borttagning av de yttre kvinnliga könsorganen, eller annan skada på de kvinnliga könsorganen för icke medicinska skäl". Det drabbar främst flickor och kvinnor i åldern 15 till 49 år med varierande i omfattning i 27 länder i Afrika samt i Jemen och Irak. Belägg finns för att femton av dessa länder inte uppvisar någon minskad förekomst, medan det finns tecken på minskning i fjorton länder. Två av tre drabbade kvinnor lever i bara fyra länder; Egypten, Etiopien, Nigeria och Sudan. FGM/C (skärning) varierar mellan olika länder och regioner som bygger på olika etniciteter. Allt fler unga flickor går igenom FGM/C i yngre ålder och de flesta av dem skärs redan före 5 års ålder.
Enligt Unicef, löper 3,6 miljoner flickor och kvinnor risk för kvinnlig könsstympning och det förutspås att öka upp till 4,1 miljoner 2050, även om den minskar i vissa länder. Det är viktigt att förstå orsakerna till denna tradition och ritual. De vanligaste motiven ges för fortsättningen av FGM/C är försäkran om flickor eller kvinnors sociala status, kyskhet, eller möjlighet till att gifta bort, ges religiös identitet, ritual markering av en övergång till kvinnlighet, underhåll familjens heder och respekt, och förbättring av skönhet och hygien. Beslutsprocessen tas i ett bredare socialt sammanhang när föräldrar och döttrar är utsatta för tryck av den större familje- och sociala kretsen och /eller omgivande samhället, Förekomsten är framförallt bland människor med lägre utbildning på landsbygden och fattigare hushåll.
FGM/C har allvarliga kortsiktiga konsekvenser som smärta, infektioner, blödningar, skador och brott eller dislokation av lemmar. De långsiktiga konsekvenserna är svårighet att urinera, kroniska urinvägsinfektioner, graviditetskomplikationer, kronisk ärrbildningar, infektioner som kan leda till infertilitet, sexuella dysfunktioner och psykiska hälsoproblem. Förutom livslångt lidande kan det leda till för tidiga dödsfall.
Det finns bevis för vilka processer med beteendemönster som ligger bakom FGM/C och som kan ligga till grund för beslutsfattarna för att kunna fokusera och vidta åtgärder för att minska eller helt ta bort denna tradition. Det finns uppgifter om den geografiska koncentrationen av kvinnlig könsstympning som identifierar populationer som kan vara mer mottagliga för förändring. Påverkan genom strategisk planering och verksamhet kan leda till betydande förändringar med positiva resultat. Forskning visar att många människor vill att denna tradition ska upphöra, vilket innebär att det är ett gyllene tillfälle för opinionsbildare,
beslutsfattare, forskare och allmänheten att arbeta vidare för en positiv förändring.
Information och kunskap är det första som måste till för att ändra och normalisera livsbetingelser för miljoner oskyldiga kvinnor. Det drabbar dessutom många flickor i andra än ovan nämnda länder inklusive våra nordiska. Ofta är flickornas egna eller föräldrarnas
ursprung i länder som omnämns ovan som gör att vi alla måste vara uppmärksamma på och hjälpas åt att sätt stopp för denna tradition.
Kanske efterföljare till Polio+?
Lennart Olsson, Devika Mehra Phd
Malmöhus Rotaryklubb
Bild: Presidenten Anders Hansson med Devika Mehra
Kvinnlig könsstympning (FGM) enligt WHO är "alla förfaranden som innebär partiell eller total borttagning av de yttre kvinnliga könsorganen, eller annan skada på de kvinnliga könsorganen för icke medicinska skäl". Det drabbar främst flickor och kvinnor i åldern 15 till 49 år med varierande i omfattning i 27 länder i Afrika samt i Jemen och Irak. Belägg finns för att femton av dessa länder inte uppvisar någon minskad förekomst, medan det finns tecken på minskning i fjorton länder. Två av tre drabbade kvinnor lever i bara fyra länder; Egypten, Etiopien, Nigeria och Sudan. FGM/C (skärning) varierar mellan olika länder och regioner som bygger på olika etniciteter. Allt fler unga flickor går igenom FGM/C i yngre ålder och de flesta av dem skärs redan före 5 års ålder.
Enligt Unicef, löper 3,6 miljoner flickor och kvinnor risk för kvinnlig könsstympning och det förutspås att öka upp till 4,1 miljoner 2050, även om den minskar i vissa länder. Det är viktigt att förstå orsakerna till denna tradition och ritual. De vanligaste motiven ges för fortsättningen av FGM/C är försäkran om flickor eller kvinnors sociala status, kyskhet, eller möjlighet till att gifta bort, ges religiös identitet, ritual markering av en övergång till kvinnlighet, underhåll familjens heder och respekt, och förbättring av skönhet och hygien. Beslutsprocessen tas i ett bredare socialt sammanhang när föräldrar och döttrar är utsatta för tryck av den större familje- och sociala kretsen och /eller omgivande samhället, Förekomsten är framförallt bland människor med lägre utbildning på landsbygden och fattigare hushåll.
FGM/C har allvarliga kortsiktiga konsekvenser som smärta, infektioner, blödningar, skador och brott eller dislokation av lemmar. De långsiktiga konsekvenserna är svårighet att urinera, kroniska urinvägsinfektioner, graviditetskomplikationer, kronisk ärrbildningar, infektioner som kan leda till infertilitet, sexuella dysfunktioner och psykiska hälsoproblem. Förutom livslångt lidande kan det leda till för tidiga dödsfall.
Det finns bevis för vilka processer med beteendemönster som ligger bakom FGM/C och som kan ligga till grund för beslutsfattarna för att kunna fokusera och vidta åtgärder för att minska eller helt ta bort denna tradition. Det finns uppgifter om den geografiska koncentrationen av kvinnlig könsstympning som identifierar populationer som kan vara mer mottagliga för förändring. Påverkan genom strategisk planering och verksamhet kan leda till betydande förändringar med positiva resultat. Forskning visar att många människor vill att denna tradition ska upphöra, vilket innebär att det är ett gyllene tillfälle för opinionsbildare,
beslutsfattare, forskare och allmänheten att arbeta vidare för en positiv förändring.
Information och kunskap är det första som måste till för att ändra och normalisera livsbetingelser för miljoner oskyldiga kvinnor. Det drabbar dessutom många flickor i andra än ovan nämnda länder inklusive våra nordiska. Ofta är flickornas egna eller föräldrarnas
ursprung i länder som omnämns ovan som gör att vi alla måste vara uppmärksamma på och hjälpas åt att sätt stopp för denna tradition.
Kanske efterföljare till Polio+?
Lennart Olsson, Devika Mehra Phd
Malmöhus Rotaryklubb
Bild: Presidenten Anders Hansson med Devika Mehra